Nar'jan Mar

Vikipedii-späi
Nar'jan Mar
Нарьян-Мар (ven.)
Няръяна мар (nenc.)
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2020) 25,151 ristitud
Pind 19,53 km²
Nar'jan Mar Нарьян-Мар (ven.) Няръяна мар (nenc.)
Pämez' Oleg Belak
(keväz'ku 2017—)
Telefonkod +7−81 853-xx-xxx
Avtokod 83
Aigvö UTC+3 (MSK+0)


Lidnan kart (2022)

Nar'jan Mar (ven.: Нарьян-Ма́р, nenc.: Няръяна мар, sana sanaha «Rusked lidn») om Venäman lidn da lidnümbrik Arhangel'skan agjas. Se om Nencan avtonomižen ümbrikon administrativine keskuz da üks'jäine lidn.

Istorii[vajehta | vajehtada tekst]

Vozil 1892−1903 koume mecanümbriradajad tegint oliba saudud ühtel-žo sijal nügüd'aigaižen lidnan territorijal, kaks' paloiba, koumanz' jäi i sen eländpunkt nimitihe Mectegimen žilo. Eländpunktan toine pala mainitase kuti Beloščel'je-külä vl 1922.

Vl 1931 Nar'jan Mard-radnikžilo ühtenzoiti Mectegimen, Kalüš-, Karmanovo (Gorodeckii)- i Nosovo (Kačgort)-žiloid, Beloščel'je- i Jokuš-külid sauvomha meriportad Vorkutan kivihilen täht. Sil-žo vodel udesnimitihe radnikžilod nügüdläižikš hüvän el'gendusen da virkandan täht, heittihe «d»-kirjant. Vl 1932 sirdihe Nencan avtonomižen ümbrikon keskust sihe Tel'visk-küläspäi. Nar'jan Mar om lidnaks vodelpäi 1935.

Narjan Mar šingotase sömtegimištol, Nencan kivivoin kompanijal, sauvondan edheotandal, meriportal, lendimportal.

Geografijan andmused[vajehta | vajehtada tekst]

Lidn sijadase Pohjoižen nabapirdan taga, seižub Pečor-jogen alajoksmusen randal, 110 km Barencan meren randaspäi, kuz' metrad ü.m.t. keskmäižel korktusel. Mad Moskvaspäi Nar'jan Marhasai om 1500 km, Arhangel'skaspäi Nar'jan Marhasai — 660 km. Lähembaine raudtestancii om Usinskas, 350 km matkad, voib vaiše tal'vavtotel sadas sihepäi madme.

Klimat om subarktine, erasil jäl'gmäižil vozil ven. Voden keskmäine lämuz om −2,4 C°, kezakun-elokun +9..+14 C°, tal'vkun-uhokun −12..−17 C°. Ekstremumad oma −47,6 C° i +33,9 C°. Paneb sadegid 518 mm vodes, enamba elokus-sügüz'kus (63..71 mm kus), vähemba vilukus-sulakus (23..31 mm kus). Lidn om ümbärtud igähižen rougun zonal, no ei ole rougud lidnan südäimes.

Lidnümbrikon pind om 42,6 km². Nar'jan Mar om üks'jäine eländpunkt lidnümbrikos.

Eläjad[vajehta | vajehtada tekst]

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 21 338 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt om nügüd'. Kaik 24 654 eläjad oli lidnas vl 2017.

Hristanuskondan Sündun Nägundan puine kafedraline päjumalanpert'[1] (vspäi 2004, ortodoksine jumalankodikund) i kaks' časounäd puspäi, da Kazanin pühäpert' (vanhuskolaižed) oma avaitud lidnas.

Narjan Maran socialiž-gumanitarine kolledž[2] i Nencan agrariž-ekonomine tehnikum[3] oma lidnan professionaližen opendusen aluzkundoikš.

Transport[vajehta | vajehtada tekst]

Avtobusad oma kundaližeks transportaks lidnas, ühesa maršrutad. Meriport radab vspäi 1932 kezakuspäi kül'mkuhusai. Voib sadas likutimvenehil eländpunktoihesai kezaaigan. Avtote Usinskaspäi om sauvomas.

Soda- da civiline Nar'jan Mar-lendimport[4] (NNM / ННР) sijadase koumes kilometras päivnouzmha lidnaspäi. Tehtas reisid lähembaižihe järedoihe lidnoihe, mugažo Moskvha, Piterihe i Nencan avtonomižedme ümbrikodme.

Mel'hetartuižed faktad[vajehta | vajehtada tekst]

Sebruzlidnad[vajehta | vajehtada tekst]

Galerei[vajehta | vajehtada tekst]

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. Narjan Maran pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)
  2. Narjan Maran socialiž-gumanitarižen kolledžan sait (nmsgc.org). (ven.)
  3. Nencan agrariž-ekonomižen tehnikuman sait (наэт.рф). (ven.)
  4. Narjan Naran aviajoukun sait (avianao.ru). (ven.)

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]



Arhangel'skan agjan lidnad
Arhangel'sk | Kargopol' | Koräžm | Kotlas | Mezen' | Mirnii | Nar'jan Mar | Novodvinsk | Nändom | Oneg | Severodvinsk | Sol'vičegodsk | Šenkursk | Vel'sk


Venälaižen Federacijan subjektoiden pälidnad
Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ol | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnogorsk | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' (de fakto) | Sevastopol' (de fakto) | Smolensk | Stavropol' | Sur' Uz'lidn | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Uf | Ulan Ude | Ul'janovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež