Darmštadtii

Vikipedii-späi
Darmštadtii
110
2
16
32
32
18
8
2
Ds
(281)
Darmštadtii

Darmštadtii (Dsdarmstadtium latinan kelel) om 110nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes. Sen sijaduz om kümnendes gruppas, tabluden seičemendes periodas.

Ühthine ümbrikirjutand[vajehta | vajehtada tekst]

Ei ole darmštadtijad londuses. Se om transaktinoidine ratud element. Germanižiden fizikantedomehiden grupp Jügedoiden ioniden Institutaspäi (Darmštadt) avaiži darmštadtijan vl 1994. Vspäi 2003 element nimitase necen lidnan mödhe.

Element sädase hahktinaspäi i nikelišpäi, vai plutonijaspäi i rikišpäi, mugažo kopernicijan α-čihodamižes.

Fizižed ičendad[vajehta | vajehtada tekst]

Darmštadtii om radioaktivine päličmänendmetall.

Atommass — 281. Ninevuz (normaližiš arvoimižiš) — 34,8 g/sm³ (ezimeletaden).

Vodele 2013 kaik om kahesa avaitud izotopad 269..271, 273, 277, 279..281 atommassanke, i niiden kaks' izomärad. Kaikiš hätkemban darmštadtii-281-izotopan pol'čihodamižen pord om 9,6 sekundad. Izotopad kändasoiš hassijaks α-čihodamižen jäl'ghe, 279..281-izotopad sätas erazvuiččid südäitukuid päpaloin.

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]